UPPDATERAD
I en rad reportage har Uppdrag granskning avslöjat brister inom transvården. Reportagen har visat att det vetenskapliga underlaget för hormonbehandlingar av unga är bristfälligt, vilket betyder att det inte går att veta om de gör nytta, eller huruvida de är säkra.
Reportaget Transbarnen som publicerades i november avslöjade att minst tretton minderåriga fått allvarliga biverkningar och skador av hormonbehandlingar.
Kort efter publiceringen meddelade Socialstyrelsen att deras nya kunskapsstöd, planerat att presenteras i december, skjutits upp. När det nu publiceras innehåller det stora förändringar.
Riskerna överväger nyttan
I det tidigare kunskapsstödet från 2015 rekommenderade Socialstyrelsen behandling med stopphormoner, som pausar puberteten, och beskrev den som “trygg och säker”.
I det nya kunskapsstödet slår myndigheten fast att riskerna med hormonbehandlingar överväger den möjliga nyttan. Därför är rekommendationen att behandlingarna bör göras inom ramen för forskningsstudier.
De skriver: “I väntan på att en forskningsstudie kommer på plats är vår bedömning att behandlingarna kan ges i undantagsfall”.
– De studier som finns ger inte tillräcklig information om behandlingen. Vi kan inte utesluta negativa effekter av den och vi vet inte om den gör nytta, den är alltid förenad med besvär och risk, säger Socialstyrelsens avdelningschef Thomas Lindén till Uppdrag granskning.
När Karolinska Universitetssjukhuset i maj förra året beslutade om liknande riktlinjer för vården av unga med könsdysfori, var Socialstyrelsen kritisk. Nu gör alltså myndigheten en helomvändning.
Socialstyrelsen lyfter också risken för ånger och att det kan finnas ett stort mörkertal av personer som ångrar sina könsbekräftande behandlingar, med bestående skador.