I en svensk systematisk översikt som nu publiceras i Acta Paediatrica, redovisar forskare från Karolinska Institutet, Göteborgs universitet, Umeå universitet samt SBU (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering) kunskapsläget kring hormonbehandling hos unga (<18 år) med könsdysfori. Kunskapsläget är bristfälligt vad gäller psykisk hälsa och hormonbehandling påverkar sannolikt skelettet.
Forskarna menar att hormonbehandling av unga med könsdysfori tills vidare endast ska genomföras inom ramen för studier.
Könsinkongruens uppstår när en individs biologiska kön krockar med dess könsidentitet. När könsinkongruens leder till lidande kallas det könsdysfori. På senare år har könsdysfori ökat kraftigt bland unga i västvärlden, främst hos biologiska flickor. Fler får också behandling men kunskapen om behandlingens långtidseffekter är begränsade. I en systematisk översikt har svenska forskare granskat över 9900 abstracts från femton databaser och identifierat 24 relevanta studier.
“I vår översikt fokuserade vi på psykisk hälsa, skelettpåverkan, kroppssammansättning och metabola effekter hos barn (<18 år) med könsdysfori som behandlas med GnRH-agonister, så kallade pubertetsblockerande hormoner,” säger studiens försteförfattare Jonas F Ludvigsson, barnläkare vid Örebro Universitetssjukhus, och professor vid institutionen för medicinsk epidemiologi och biostatistik, Karolinska Institutet.